Första medicinkuren tagen

Då har man simmat 1500 meter och klockan är inte ens nio 😀

Tur är att man har en mamma som drar med en till badhuset klockan 06.30.
Det är skönt att simma och motion står på medicinering/behandling på läkarintyget.

Nu ska jag äta lite frukost och lägga mig på soffan och se lite serier.

Hoppas ni får en underbar dag!

Panikångest igen…

Hej alla kära läsare!

Jag har haft det rätt bra ett tag nu utan panikångest.
Har försökt att ta det lugnt, inte ta på mig för mycket osv.

Igår kom domningarna tillbaka, och denna gången i 2 fingrar.
Panikångest har jag haft av och till hela veckan tyvärr.
Detta beror på flera saker tyvärr.
En av dem är tankar kring begravningen av min farmor bland annat.

Jag försöker att finnas där för alla så mycket som jag bara kan.
Jag själv har inte fällt en tår än och att hon är borta är inte så jobbigt än.
Kanske låter kallt men det beror på att jag vet att hon har det så mycket bättre nu än innan hon gick bort.
Hon saknas, det gör hon men i detta läge ska men inte vara självisk.

Begravningen blir om ca 2 veckor och jag hoppas på att det kommer gå bra.

Min skola börjar om 1 vecka och är lite nervös inför den också.
Mycket på jobbet också som det ser ut just nu.

Jag har iaf köpt mig magnesium-brustabletter idag för att se om det kanske kan dämpa panikångesten.
Googlade som en tok igår på olika naturläkemedel, alternativa saker som kan hjälpa och det var en av sakerna.
Tog 1 tablett idag men märkte ingen skillnad men ska testa i några dagar.
Gör allt för att slippa vanliga mediciner med biverkningar så som viktökning (har lyckats gå ner 5 kilo nu), dämpad sexlust, illamående m.m

Hoppas ni har det bra och är så tacksam för att ni finns kvar på bloggen och skriver era uppiggade kommentarer.
De lyser upp min dag!

Tack!

Otrohet

Fick ett tips av en läsare (Addy) i dec om att skriva om otrohet.

Har inte haft någon inspiration till att skriva mer djupgående inlägg det senaste.
Det beror nog på att jag har mycket runt mig nu med 3 jobb, tankar om att starta eget, säljer massa saker via internte m.m.

Iaf jag hade tänkte ta upp otrohet.

Jag är ingen expert på ämnet men jag har varit otrogen och en partner till mig har varit otrogen (som jag vet om), så jag har sett båda sidorna.

När jag blev bedragen så hade vi två olika uppfattningar om det.
Vi hade ett upphåll och enligt honom var det ett snällare sätt att göra slut på.
För mig är ett uppehåll att man är ifrån varandra och funderar på hur man ska göra med förhållandet och alltså inte är singel och kan ”ligga runt”.
Han ansåg inte att det var otrohet och jag ansåg att det var det.

Iaf när jag fick reda på detta av en gemensam vän på en fest så slog det slint i huvudet på mig.
Jag såg svart och minns inte speciellt mycket.

–   ”Han har knullat en brud 3-4 gånger” sa våran gemensamma kompis ungefär.

Jag sprang ut lägenheten, och min kille eller vad man nu ska kalla det följde efter när han fick höra att jag hade fått reda på detta.
Det är enda gången jag har skällt ut en person och minns inte ens allt.
Vet bara att jag skällde och att hela min värld raserade.

Denna personen hade jag gett mitt allt till.
Jag skulle ha kunnat gifta mig med honom (vi var förlovde), skaffat barn osv.
Vi hade till och med bestämt vad våran son skulle heta om vi fick en son.

Att den personen som jag värdesatte mest i hela världen kunde göra en sådan här sak emot mig fanns inte i min värld.
Jag skulle ha kunnat dött för denna personen och så gör han så här.

Detta ledde till väldigt dåligt självkänsla har jag kommit fram till i efterhand.
Om den personen som jag älskar mest tycker att jag inte är värd mer än så här, så är det nog så.
Detta ledde till att jag låg runt en hel del, ville bli älskad men jag var bara ett ligg.

Säger inte att otroheten var den enda komponenten i detta men det var den utlösande faktorn.
Fanns massa andra komponenter så som jobbiga familjesituationer, press och stress i skolan, mådde dåligt psykiskt och mycket annat.

Det tog mig lite mer än 6 år att få upp min självkänsla igen.
Hade inte världens bästa självkänsla innan men inte jättedålig heller.
Min självkänsla har jag jobbat på med en kurator och med en vän som har coachat mig lite.

Jag ”förlät” honom på några dagar och jag låtsades att allt var som förr, men det var inte som förr.
Vi gjorde slut någon månad senare och sen vart tillsammans igen.
Till slut så gick det inte längre så jag fick göra slut.

Jag älskade honom men jag var inte kär längre och kunde inte släppa detta sveket.
Jag ville så gärna komma över det men just då gick det inte.
Så var det för mig.

En del klarar av att förlåta sin partner och ibland kan det stärka en relation.
Skulle gärna vilja höra en sådan historia.

Man är otrogen av en anledning och det kan vara:
* Att man inte är nöjd med sexlivet
* Förhållandet har tappat gnistan
* Dålig självkänsla och vill få bekräftelse av någon annan
* Tar varandra för givet
* Kärleken finns inte kvar och man är otrogen som en enkel utväg från förhållandet
* Tillfället ges och man tänker sig inte för, tex på fyllan
* Otrogen som en hämd
osv.

Jag har ett tips till er:

Om tanken dyker upp på, ställer er frågan:

–   ”Är ETT ligg/kyss/hångel värt att förstöra ditt förhållandet?”

Är svaret nej, var inte otrogen.
Är svaret ja, då borde du fundera på om du ska vara kvar i det förhållandet.

Sen tror jag att otrohet kan såra olika djupt hos personer.
Det beror på hur man mår rent allmänt, hur bra självkänsla man har, hur kär man är i sin partner osv.
Att bli sviken är aldrig roligt men det kan lämna olika djupa spår.

Sen har jag varit på andra sidan och varit otrogen.

Första gången var det för att jag ville ut från förhållandet och vågade inte/tog inte tag i det, dock berättade jag aldrig det för honom, få personer som vet om detta.
Den andra gången var som hämnd, för att ge igen, det hjälpte inte direkt…

Jag berättade de aldrig för någon av dem och om det är rätt eller fel vet inte jag.
Det är också en fråga:

–   ”Ska man berätta att man har varit otrogen?”

På ett sätt ja, för man vill inte vara den enda som inte vet om det, om flera personer vet om det.
Om den otrogna parten har berättat för vänner osv.
På ett sätt nej, för det sårar nog mer än vad det hjälper.
Det är en svår fråga måste jag säga.

Kommentera gärna med era åsikt och erfarenheter.