Det finns så många vidriga människor

Man blir så nedslagen ibland.

Går in på Aftonbladet och hittar denna artikeln och detta Instagramkonto.

Återigen, inte förvånad över huvudet taget och jag känner igen mig i många konversationer där man blir kallad fitta, hora, slampa osv för att man snällt tackar nej till att ses, få nakenbilder, sexchatta osv.
Sen att man borde dö och bli dödad har också hänt några gånger.

Det är helt sjukt att det är så ”normaliserat” att man enbart rycker på axlarna.
Jag har gjort det länge men jag orkar inte gör det längre.
Detta måste fan få ett stopp.

ANMÄL ANMÄL ANMÄL ! ! !

Visst det kanske inte alltid leder till en fällande dom, men det syns i statistiken, polisen kan få mer resurser till dessa brott.
För syns det inte i statistiken så finns det inte.

Det var som för några dagar sedan så satt jag och några vänner och spelade Counter-Strike Go, ett dataspel där 5 personer emot 5 ska plantera en bomb eller se till så att bomben inte sprängs.

Det andra laget börjar traschtalka oss, fine det får man ta men det eskalerar fort.
De snackar om att våra mammor är billiga och säljs på rea på Ikea, att de ska möblera om mitt ansikte m.m.
Jag ber dem bete sig flera gånger utan resultat och sen kommer hot i chatten.

En av mina vänner hittade en av killarna på Facebook, tog kort på allt de hade skrivit, skickade det till hans mamma, lade ut det i en grupp på Facebook m.m.
Denna snubbe lägger till mig och en till som vän för att försöka släta över detta.

– ”Men jag är ju trevlig ju”
– ”Kom igen babe”

Hmm nej, du var inte trevlig och då får du stå ditt kast och då blev han aggressiv igen.

Inte mer än rätt att hänga ut dessa svin.

Bara för att du är på internet betyder inte det att du kan bete dig hur du vill eller hota folk till livet utan konsekvenser.
INTERNET ÄR RIKTIGA LIVET, och alla lagar gäller där också.

En hel del säger att man inte ska överreagera så, att det är folk som inte menar allvar och att folk skiljer på IRL och internet men i don’t give a damn.

BETE ER!

Allt som är mitt – öppnade ögonen

Tillbaka på jobbet idag.

Var nog lite för tidigt kände jag för nu är man dyngförkyld och mår inte toppen.
Jag har börjat lyssnat ikapp på Morgonpasset, vill höra hela programmet och jag är i maj månad så jag försöker komma ikapp.

Lyssnade på en väldigt intressant gäst idag ifrån 9 majs avsnitt; Anna Svensson som har skrivit en bok ihop med Alexander Alvina Chamberland om våldtäkter.
Titel: Allt som är mitt; våldtäkt, stigmatisering och upprättelse (ska köpa den och läsa den).

Det hon sa fick mig att öppna mina ögon, återigen.
Hon pratade om hur ”folk” ser på våldtäktsoffer/våldtäktsöverlevare.
Hur de ska bete sig, att deras liv är över, hur de ska känna, att de själva blir förövare osv.
Hur det porträtteras i populärkulturen, hur det ses på inom rättsväsendet och hur politiker tacklar frågan.

Hon sa:
–   ”Många säger att bli våldtagen är värre än att bli mördar, för då får du leva med det för resten av ditt liv.” (ej direkt citat)

Så har jag också tänkt men inte längre.

De pratade om hur en våldtäkt ”ser ut” i folks ögon.
Sönderslagen kvinna som sitter, vaggandes fram i en dusch och febrilt tvättat sig för att känna sig ren, så som de visar på film tex.
Så ser ett våldtäktsoffer ut, punkt !

De pratade också om hur en våldtäkt ser ut i ”folks” ögon.
Det ska finnas hot och våld, överfallsvåldtäkter och  hur hela ens värld går under.

Så ser inte verkligheten ut.

Ingen våldtäkt är den andra lik.
Det kan förekomma våld, direkt uttalade hot, utnyttjande när man sover/däckad/drogad, indirekta hot, maktförskjutning osv.

Hon nämnde ett fall om en gruppvåldtäkt, där överlevarens vänner först trodde på henne men sen vände pga att överlevaren fortsatte ha urringade tröjor, umgicks med killar och inte satt hemma helt förstörd och grät hela dagarna i ändå.
KAN hon inte ha blivit våldtagen.

Samhället säger till överlevare HUR de ska bete sig efter ett övergrepp.
VAD du inte får och vad du SKA göra efteråt.

Det tog många år innan jag insåg vad som hade hänt mig och än idag har jag svårt att säga att det var en våldtäkt.

Det föregick inget våld eller hot, vad jag minns.
Jag har aldrig gråtit över det eller suttit i en dusch och försök skrubbat mig ren.
Jag har inte haft problem med intima relationer, haft självskadebeteenden eller blivit en förövare.
Jag har känt/känner att jag har inte rätten att kalla det för en våldtäkt pga stereotypen av vad en våldtäkt är i ”andra ögon”, fast det var precis det de var.

Jag rekommenderar er verkligen att lyssna på denna gäst och fundera kring detta, om ni har tid.
Många har säkert åsikter om detta, speciellt folk som INTE har varit med om detta.

Ens liv är inte slut bara för att man har blivit våldtagen, för en del kan det vara så, men långt ifrån alla.
Jag känner en hel del som har varit utsatta för våldtäkt och deras liv är inte över/förstörda, utan de lever vidare med det, blir starkare än någonsin och riktiga kämpar.

Sluta säg till folk hur de ska känna och agera, alla bearbetar saker på olika sätt.

Säger absolut inte att man inte får gå ner sig, bli deprimerad, vara arg/ledsen efter att en sådan här sak har hänt, men INGEN ska säga till dig hur du SKA reagera och agera för det vet bara du själv.

Så trött på okunskap och stereotyper och detta fick mig att öppna mina ögon lite till.
Tack!

Vilken dag

Som jag skrev tidigare så hade jag en mindre bra natt.

Var iväg och simmade med mamma och tog ut mig ordentligt.
Kände att jag behövde det men det slutade i ett ordentligt blodtrycksfall, igen….

Vi skulle äta frukost jag och mamma men jag fick i mig typ 4 tuggor av min baguette, så fick ta med den hem.
Sen iväg på massage och blev misshandlad, men ryggen blir bra om någon dag.
Kom knappt upp ifrån massagebordet och hennes kommentar var rätt skön:

–   ”Tack för att du kommer hit och blir misshandlad”

Hahah !

Sen iväg till Arbetsförmedlingen på möte som kanske inte gav jättemycket men men.

Handlade lite och sen hem och sov i ca 3 timmar och gick upp 16.00.

Varit en smärtsam dag men nu har jag spelat med lite vänner och dricker lite bubbel med tända ljus och myser med mig själv.

Livet är bra ibland.

Livet på paus

Hej alla söta!

Igår gick äntligen bilen igenom besiktningen, tredje gången gillt 😀

Imorgon ska jag på ett möte inför att gå bredvid på hemtjänsten i stan.
Så kommer kanske få jobba lite framöver.

Fick tyvärr väldigt dåliga nyheter om en vän idag också.

Annars har jag haft ångest och panikångest hela dagen och jag vet inte varför och det har jag irriterat mig på.
Runt 21.30 så tog jag mig en promenad och då lugnade det ner sig en hel del.
Var ett tag sedan jag hade det nu som tur är.

Känns som att jag har mitt liv på paus lite just nu.
Bor inte i rätt stad, inga vänner i närheten direkt, dåligt med pengar så att man inte kan hitta på saker m.m.
Jag existerar men lever inte just nu.
Oj det där lät lite deprimerande men lite så känns det.

Det kommer att vända.
Vill bara få en lägenhet i Stockholmsområdet, få ett jobb, umgås med nära och kära och leva livet 😀
Men just nu är det enbart en väntan.
Tålamod har aldrig varit min starka sida, haha!

Ångesten/panikångesten kan bero på jobbet jag kanske får.
Vill egentligen inte jobb med människor just nu för att jag var sjukskriver pga av det sist och lite rädd att hamna där igen tror jag.
Jag ska ge det ett försök för jag behöver pengarna men säger kroppen ifrån så får jag lyssna på den för en gångs skull.

Nej nu måste jag sova så att jag kommer upp till mitt möte imorgon.

Sov gott alla!

Dagens låt

Håkan Hellström – Man måste dö några gånger innan man kan leva

Jag är inte mycket för Håkan Hellström men denna titel på låten var så sann tyckte jag.

Man går igenom så mycket skit genom livet men man uppskattar de bra stunderna mycket mer då.
Så mycket skit som jag har gått igenom och inte gett upp har gjort att jag kan leva mer.

Eller vad tror ni?

Ett beslut är taget

I tisdags tog jag & min sambo ett snack.

Vi har beslutat att gå skilda vägar.
Vi känner båda att vi är mer som vänner idag och att känslorna inte har utvecklats så som vi hade önskat.
Vi har olika mål i livet och då blev det så här.

Söker efter en ny lägenhet då ingen av oss kommer bo kvar i våran lägenhet.
Han vill tillbaka till sin hemort och den är för dyr för mig.

Så om någon känner till en lägenhet i Mariestad, 1:a/2:a och maxhyra 3500:- ca så hojta till.
Har sökt några och kontaktat olika bostadsbolag.

Stannar i Mariestad ett tag tills det att jag vet vart jag ska flytta.

Det känns bra ändå runt omständigheterna.
Klart det är en sorg att en relation går i graven och vi har haft bra tider och stunder.
Jag önskar han all lycka för jag bryr mig fortfarande om honom och att han hittar det han söker.
Nu ska jag vara ensam ett tag och bara ta hand om mig själv.
Ska inte göra som jag har gjort tidigare i liknande situationer, man får lära sig av sina misstag.

Ville iaf dela med mig av detta till er för jag tycker att ni förtjänar att veta.
Ni är alltid så stöttande och goa!

FFS ! !

Blir så trött på folk på Internet!
(Inte riktat till er läsare, för nu är underbara, speciellt stammisarna) 

Jag har policyn att det jag gör och säger på nätet kan jag stå för och även säga IRL (In real life/ I riktiga livet).

Visst det finns troll (folk som vill provocera fram bråk på nätet m.m) på nätet men sen finns det folk som inte tänker sig för.

Som antar att bara för att man säljer intimleksaker så är man intresserad av alla män, vill ligga med alla män eller att man bedriver en prostitutions- verksamhet.
Eller att de kan skriva vad fan som helst och anta att det inte sårar, skrämmer eller upprör en.

Bara för att det är Internet så får man inte bete sig hur fan man vill.

Blir så jävla trött ! ! !

Ändra lagstiftningen så att mer folk kan åka dit på saker som händer på Internet.

Pmsattack

Idag slog det mig lite.

Pratade med min mamma i telefonen.
Pratade om att jag kommer sakna Väsby och speciellt Noah.
Min ögonsten!

Mammas ”tröstande” men förmodligen sanna ord löd:

–   ”Ni kommer att tappa kontakten pga avståndet och saker händer i livet.”

Då vart jag ledsen och fick tårar i ögonen.

Kommer sakna mycket i Väsby.
Alla vänner, staden och atmosfären men Noah är något speciellt.
Älskar den lilla krabaten och ingen kan ta hans plats i mitt hjärta.

Kommer besöka Väsby men det kommer nog inte bli så jätteofta som jag skulle vilja.

Så är lite nere idag.
Är nog lite pms med för det är den tiden på månaden…
Suck… 

Hemsk dröm

Vakande mitt i natten, smågråtandes och helt panikslagen.

Här sällan mardrömmar men den i natt tog priset.

Drömde att jag var på en gymnasieskola och skulle gå på toaletten.
Går in, låser dörren, ställer mig mot toaletten, knäpper upp byxorna och vänder mig för att sätta mig ner på toaletten.

Då står en ung kille där.

–   ”Jag har väntat på dig” säger han och han har en lite ondskefull blick.
Jag bara vet att han ska våldta mig.
Magkänslan bara skriker: Spring för fan, spring för livet. 

Drar upp byxorna snabbt, slänger mig på dörren och låser upp.
Killen går sakta efter mig, han har inte bråttom.
Precis som i skräckfilmer, de vet att de har all tid i världen på sig…
Kommer ut i ett omklädningsrum och börjar springa.
Tårarna kommer och paniken stiger. 

Kommer ut ifrån omklädningsrummet, killen efter mig.
Vi är på en övervåning och jag ser hans kompisgäng komma emot mig.
Jag är omringad.
Kollar över kanten ner till första våningen, det är ca 3-4 meter ner.
Tänker:

–   ”Jag kommer bryta ett ben om jag hoppar men vilket val har jag?” 

Jag slänger mig över räcket och hoppar ner till första våningen av byggnaden.
Jag klarade mig bra, springer vidare och springer rakt in i en person och skriker med tårarna som bara sprutar:

–   ”Han försöker våldta mig” 

De tror på mig och kramar om mig.
Jag försöker slå numret till polisen men det går inte.

Slår 212, 211, 121, 141 14 osv.
Det går inte slå 112 eller 114 14.

Just det där med telefonen och larmnumret har jag aldrig lyckats med i en dröm.
Det återkommer titt som tätt.

Sen vaknade jag.
Har haft en dålig känsla i magen hela dagen.
Varit på min vakt på något sätt med.

Allt detta kan kanske bero på anmälan och att allt är satt i rullning nu.
Mår fortfarande dålig när jag tänker på drömmen.