Vad kan du göra?

Anser du att du inte berörs av #Metoo?
Tänk igen…

Du kanske anser dig själv att vara en rekoperson och det är du troligen men vad kan du göra?
Detta är något som berör oss alla på ett eller annat sätt.
Alla känner vi någon, men alla berättar inte för dig.

Jag är en person som jobbar med detta varje dag men jag är långt ifrån perfekt.
(diskuterar problem, försöker hitta lösningar, läser/lyssnar för att få mer kunskap m.m.)
Jag är inte perfekt på något sätt och jag gör också fel.

Ett exempel på ett fel jag gjorde för ett tag sedan.
Satt och pratade med 2 spelkompisar, känner ingen utav dem speciellt.
En av killarna berättade när han och hans bror var i Thailand och hur hans bror köpte honom en hora som han uttryckte det.
Detta verkade inte röra honom ryggen att berätta om, han kan ha varit onykter men ändå.
Jag vart så chockad över vad han berättade (han minns inget enligt honom pga alkohol)  så jag vart helt stum.
Satt tyst hur länge som helst, den andra killen sa inget heller så han fick hållas.
Detta gnagde så inom mig så jag kunde inte hålla tyst.
Jag mailade honom om hur jag såg på det (redigerat lite pga att inte röja vem det är):

”Hej! Jag vill bara säga en sak. Vi satt och pratade om förra veckan, om när du och din bror var i Thailand. Du hade inte en tanke på att detta var fel? Straffbart?
Att man kunde tacka nej? Att det inte är direkt så ”fräsht” att bidra till människohandel? Jag sade inte ifrån sist för jag vart så chockad över att du bara berättade det (jag vart helt tyst under en LÅNG period) och att inte han den andra killen sa något, vilket var fel ifrån oss båda.
Hoppas verkligen inte att detta upprepas. Hoppas verkligen att du vet om att dessa person inte VILL göra detta utan MÅSTE för att överleva, försörja sin fattiga familj som inte kan/får jobb. Att köpa en annan människa säger en hel del om sin syn på människor och speciellt kvinnor. Tänk ett varv till tack nästa gång.”

Mailade också vår ”ledare” inom gruppen och han skulle prata med honom.

Jag gjorde fel, jag skulle ha sagt ifrån direkt.
Varför gjorde jag inte det?

1. Chokad
2. Är uppfostrad till att inte skapa dålig stämning
3. Rädd att inte få bakup ifrån den andra killen (då han inte sa ifrån men han blev också chockad sa han i efterhand)
4. Är ny i sammanhanget och vem skulle de tro på, mig eller han som har varit med mycket längre.

Vad kan du göra för att förhindra olämpliga beteenden i vardagen?

1. Säg ifrån när sexism, oönskat beteende eller kriminella handlingar berättas.
En hel del tolkar tystnad som om man håller med men så är det sällan.
En tystnad betyder oftast att man inte håller med men man vågar inte, orkar inte eller vill inte skapa dålig stämning.
Så ta för vana att tystnad betyder inte medhåll.
Tex: Säg ifrån när kollegan kallar din andra kvinnliga kollega för hora/ bitch, när din kvinnliga kollega säger att hon skulle vilja nypa den nya unga killen i rumpan eller när din polare skryter om att hen hade legat med en sexarbetar i Thailand.

2. Prata både om det positiva och negativa med sex med era barn.
Det verkar som att oftast tar de enbart upp det ”negativa” i skolan angående sex.
Det är könssjukdomar, graviditet och anatomi.
Var är glädjen och njutningen i det?
Prata med dem om att sex kan vara helt underbart men visst det är ett ansvar.
Att skydda sig, att inte ta tystnad som ett ja utan samtycke är viktigt.
Att man måste kliva in om ens kompis börjar hålla på med en avdäckad person på en fest och om man inte vågar själv, ta hjälp av en kompis.

3. Våga lägga dig i!
 Hör du grannar som bråkar, ser blåmärken på en kompis/kollega, ser personer bråka på stan?
Ingrip!
Man kan ingripa fysiskt, ringa polisen, ta hjälp av någon men gör något.
Bättre att ta det säkra före det osäkra.
Många gånger så säger folk att de misstänkte att hen blev slagen, att barnet var utsatt för något när det uppdagas osv men INGEN har gjort något.
Så gör något!
Ser man en vuxen slå, grabba tag riktigt hårt i ett barn eller om det inte känns bra i magen när man ser en vuxen och ett barn.
Säg till och uppmärksamma det.
Man kan göra så mycket skillnad genom att bara fråga:
– ”Hur är det?”
Om det är någon du träffar flera gånger, fråga flera gånger för du får troligen inte ett ärligt svar första gången.

4. Lyssna!

Många gånger blir inte kvinnor trodda, de blir ifrågasatta  och förlöjliga.
Fråga dig själv om du verkligen lyssnar.
Lyssnar du lika mycket på kvinnor som män?
Tar du dem på samma allvar?
Detta var något jag reflekterade över för ett tag sedan och rannsakade mig själv.
Kom fram till att jag lyssnade mer och oftare på killar och svalde vad de sa med hull och hår ofta, men var mer skeptisk till när kvinnor talade rent allmänt.
Det var en ögonöppnare för mig.
Idag sväljer jag inte allt med hull och hår när män talar och ifrågasätta mig själv när jag är mer kritisk till kvinnor som pratar.

Du är så söt så du får bara förstå och acceptera!

Jag blir galen ! ! !
(Inte alla män)

Lyssnade på Morgonpassets podd idag ((27/2-17 runt 30 min in i podden) där de berättar följande:

En tjej sitter i en busskur och en kille ställer sig där också.
Han kollar en hel del på tjejen och hon uppfattar detta som lite obehagligt, vilket många tjejer gör i denna situation.
(Man märker snabbt om någon kollar in en)
Han fortsätter titta på henne och sen frågar han:

– Har du en cigarett att sälja?

Hon tar ut hörlurarna och säger:

– Nej jag röker inte.
Och sen sätter i hörlurarna igen.

En klar markering att: – ”Jag är inte intresserad av att prata med dig”.

Om du inte förstår detta, så borde du läsa på mer om kroppsspråk eller analysera situationer mer, vilket en hel del inte gör ÖVER HUVUDET TAGET ! ! !
Eller svälja din jävla stolthet och bara ta det, för så farligt är det inte.

Han ger inte upp för det.
Han står kvar och tittar på henne obehagligt.

Till slut frågar hon om han kan hjälpa honom med något eller om det var något han undrade över.

Han svarar att han gillar hur hon ser ut och hon både måste förstå detta och acceptera att män vill prata med henne.

Hennes svar var att: Män som han måste förstå att små tjejer som mig blir rädda för sådana som honom.

Han vägrar gå därifrån och säger att hon får skylla sig själv eftersom hon är så söt.

NEJ!
Vi måste inte förstå och ACCEPTERA detta.
NI måste acceptera att ”söta”, ”snygga” och ”sexiga” tjejer INTE vill prata med er och sen gå vidare.

”Som tur är” kommer en annan tjej förbi och uppfattar denna situation och säger:

– Hej Jessika! och slog sig ner bredvid henne.

Då lämnar han henne ifred när hon inte är ensam och utsatt längre .

1. Jag tror inte att killar FORTFARANDE inte förstår att tjejer känner så här generellt när de är ensamma ”emot” en okänd kille.
De känner sig hotade och utsatta.
Det kan man diskutera att det är sorgligt osv men så är det och var varit i MÅNGA ÅR!
2. Klart man kan säga hej eller försöka starta en konversation men säger man nej, kroppsligt eller psykiskt(sätter i hörlurarna igen, inte ställer motfrågor eller inte söker ögonkontakt osv) så är man inte intresserad. Vi spelar inte SVÅRFLÖRTADE!
3. 
Backa, kolla inte ditåt, spana inte in hennes röv/bröst/ansikte för det känns hotfullt.
4. Säg fan inte att vi är överkänsliga.

För då kommer ni få samma skit tillbaka när ni INTE säger ifrån på krogar när ni ser att killar behandlar tjejer som skit när de tar en tjej på rumpan/grindar upp sitt kön i röven på en tjej som inte vill det för att ni är rädda för att få stryk av denna kille.
Ser ni felaktiga beteenden på krogen, säg till en vakt om ni själva inte vågar.
Det behöver inte vara en vän till er som blir utsatt utan det gäller alla.
Om det är i en vardags situation så kan man göra så som tjejen gjorde, tex säga:

– Men hej älskling, skönt att jag hann hit innan bussen kom.
Eller liknande och sen bara lämna henne ifred när killen har gått.

Jag tar hellre en örfil än en kuk emot min röv på dansgolvet/ baren eller vara i hennes situation ensam i en busskur.

Detta är något alla måste fatta, killar som tjejer och ställa upp för varandra.

Man kan oftast läsa av energierna i en situation; om någon är obekväm eller känner sig hotad, GÖR NÅGOT!
Kan du inte det?
Nej men då måste du verkligen läsa på kroppsspråk, analysera situationer, förstå varför vissa människor reagerar på ett visst sätt osv.

Är du killen som gör så här?

1. Vad får dig att tro att du har makten att bestämma vad andra människor ska acceptera och inte?
2. Försök sätta dig in i personens situation INNAN du utför det.
3. Om du har problem med detta, sök professionell hjälp och gå till en kurator, finns ingen skam i det.

Var inte en jävla mes utan stå upp för era medmänniskor!

Veckans produkt

6915_1

Stud delay spray

Detta är en fördröjningsspray som sprutas direkt på penis för en lätt bedövande effekt så att njutningen förlängs.
Verkar till glädje för båda parter vid intima stunder.

Gör så här:
Skakas flaskan före användning.
Spraya på penis – två till fem korta gånger, beroende på vilken effekt du vill uppnå.
Bör appliceras ca 10 minuter innan sexuell aktivitet.

Anmärkning:
Vänta tillräckligt länge efter applicering.
Vid för kort väntan så riskerar även partnern att bli bedövad.

Innehåller:
Vatten, glycerin, laureth-9, alkolhol denat, capryl glykol, avena sativa, hypericum perforatum, menthyl PCA.

Särskilt lämplig för dig som:
1. vill förlänga njutningen
2. föredrar en kvalitetsprodukt
3. önskar ge sin partner mer tid

Pris: 249:-

Köp här

Sjuk…

lHWPkbMGAG(Foto inskickat av Lina)

Jag är sjuk…

Fy fan vad jag mår nu känner jag.
En så kallad ”manlig förkylning” har smugit sig på.
Ont i halsen, snor i hela hövet och ont i kroppen.
Vill bara bli ompysslad just nu.
Någon som gör mat åt en och någon att kurar ihop sig med en i soffan.
Hade varit nice.

Ilska – helt slut – flytten är klar!

Hej alla!

Är helt slut nu efter denna veckan.
Kört massa flyttlass, mesta dels själv och idag hjälpte min pappa och hans fru till med möblerna.

Dagen började inte direkt bra.
Vi skulle måla om i sovrummet och vardagsrummet och jag var iväg igår och köpte färg och tillbehör i Skövde.
Åkte enbart dit för detta.

Hade något i bakhuvudet om att jag var tvungen att ha ok ifrån min hyresvärd innan jag tapetserade om.
Kollade igenom våran mailkonversation och såg att jag var tvungen att ha ett skriftligt godkännande.
Mailar honom och berättar att vi ska måla idag och att jag helt har glömt av detta och undrar hur snabbt jag kan få detta.
Får då reda på att vi INTE får måla alls…
Enbart tapetsera.

Vet inte om jag har pms eller något men fan vad arg jag blev.
Här åker min pappa och hans fru nästan 7 mil för att hjälpa mig att måla och sen får vi inte göra det.
Alla planer på hur jag vill ha det hemma raserades.
Vart så sjukt arg och ville bara slå sönder något men det inte hjälper troligen, aldrig testat.
Satt mig bara på en stol och kände att nu kommer jag börja gråta.
Var så arg så att jag inte ens kunde göra det.

Då hade jag gått upp i tid och satt maskeringstejp runt hela vardagsrummet och halva sovrummet redan.
Har varit småsjuk hela veckan och idag har jag ingen ork alls i kroppen och att bara sätta upp den där jävla tejpen tog musten ur mig.

Så vad gör man?
Får ringa pappa och hans fru och berätta detta.
Mailar tillbaka och frågar om vi kan tapetsera vardagsrummet idag.
Nej det kan vi inte för vi måste börja med sovrummet för det är mindre för det ska sen besiktas och godkännas innan vi får göra ett större rum.
Mailade tillbaka och sa att min soffa kommer i veckan och då kan vi inte tapetsera om i vardagsrummet.
Hjälpte inte…
Hopplösheten infaller.

Vi hade även spacklat igen alla hål i både sovrum och vardagsrummet igår och det var MYCKET hål.
Så kunde jag ju inte ha det, massa spackel över hela väggarna.
Så vad gör man?
Vi fick ställa oss med var sin disktrasa och börja gnugga lätt för att få bort spacklet i dessa rummen.

Vi fick åka till stan och köpa en tapet till sovrummet och pappas fru tapetserade om 1 vägg (fondvägg) och sen fick vi köra alla möbler.
Klart det skulle vara 29 grader och sol hela dagen och mot slutet åska och regna.
Perfekt flyttdag, NOT ! ! !

Inte varit min dag och varit så less på allt.

Nu är jag helt slut men nu är det nästan över.
Enbart några få saker kvar i lägenheten som jag ska åka och hämta imorgon.

Behöver en massage efter denna veckan och någon som skedar upp mig och bara håller om mig och pillar mig i håret…

Fart, flängt & brutit ihop

Idag var en jobbig dag.

Jag hade planerat att gå till läkaren på morgonen och sen jobba ca 3 timmar.

Gick upp och var i väg runt 08.00, lämnade av lite saker till en kille som hade köpte lite saker av mig.
Vidare till vårdcentralen och den öppna mottagningen.
Jag var där runt 08.10 och de öppnade vid 09.30 så jag satte mig och väntade.

Man kunde inte ta en kölapp förrens vid 09.30 så man fick sitta nära maskinen.
När det började dra ihop sig så flockades folk runt nummerlappsmaskinen.
Då ställer sig en dam framför den som har varit där i ca 5 minuter och då började folk bli upprörda.

Någon sa att vi alla andra står före i ”kö” och att vi har varit här längre.
Jag hade varit där längst och väntat och tänkte:

–   ”Nej idag ska jag fan inte vara så jävla feg utan säga till att det är jag som ska ha första lappen för jag har väntat längst.”

Gjorde det också till slut och jag fick komma in på en gång.

Kan berätta varför jag var där också.
Efter torsdagen/fredagen i Amsterdam fick jag så sjukt ont på fötterna.
Inte under utan på ovansidan av fötterna.
Vi hade gått väldigt mycket och jag hade dåliga skor.

Tänkte att detta går över på 1 dag, men icke sa nicke.
Kunde knappt gå på måndagen när jag skulle åka hem men var tvungen.
Jobbat hela veckan och gått på dessa jävla fötter men idag fick jag nog.
Hade så ont så att var nära på att gråta eller skrika rakt ut.

Iaf fick komma till en läkare och hon tittade på fötterna och säger att hon ska ge mig en remiss till Ortopedtekniska i Skövde så att jag kan få inlägg till mina skor.
Då tänkte jag:

–   ”Det hjälper inte nu, jag har skitont, gör något åt det”

Hon sa att jag kunde åka dit idag och att blir det inte bättre så får jag återkomma och vi får röntga foton för stressfrakturer.

Gick där ifrån med samma smärta som jag hade innan, lite fundersam på hur detta skulle sluta och kände att jag har inte fått någon hjälp.
Åka hem en sväng och vilade för var sjukt trött och sen åkte iväg till Ortopedtekniska i Skövde, 4 mil bort.
Fixar parkering för 2 timmar för man vet aldrig hur lång tid det tar på sjukhus och sen letade jag rätt på avdelningen.
Vid det här laget hade jag så sjukt ont att jag allvarligt funderade på att ta en rullstol på sjukhuset och ta mig fram i men stoltheten tog över.

Kommer in på rätt avdelning till slut och fick träffa en läkare/sköterska eller vad det var rätt snabbt.

Han läste remissen och satt som ett frågetecken…
Han sa i princip:

–   ”Vad gör du här?”

Han förklarade att han inte kunde göra något.
För att jag skulle få ilägg till skorna gratis så måste det gå längre tid, inte lite mer än 1 vecka.

–   ”Det låter som om du har en inflammation i fötterna”
–   ”Ja jag vet, förstod inte riktigt denna remissen”, sa jag.

Han sa att om det fortsätter så här så får du återkomma men idag kan jag inte ge dig några inlägg gratis.
Du kan få dem men då kostar de 1900:-

Det har inte jag råd med just nu och det är inte det som är problemet nu.

Med andra ord hade jag åkt 8 mil tur och retur under dagen, lagt ner halva dagen åt detta.
Från åtta på morgonen till halv tre och inte fått någon som helst hjälp.
Beslutade mig att inte jobba för jag kände att det orkar inte jag idag.

Ringde min mamma på väg ut från sjukhuset och då brast det för mig.
Har varit så mycket stress det senaste med en sambo som inte kan använda sin höger hand pga en operation så jag får göra allt hemma.
Diska, laga mat, handla m.m, plus massa extra jobb i veckan plus testjobbat som personlig assistent och sen massa annan skit.

Jag bara började gråta, kom från ingenstans.
Har känt att jag har behövt göra det i veckan pga smärtan och allt som har snurrat omkring mig det senaste men hållit emot, men då brast det.

Jag gråter inte inför folk och speciellt inte offentligt man jag kunde inte hålla tillbaka.
Sa det till mamma:

–   ”Jag är så jävla less på den svenska sjukvården man får fan aldrig hjälp” och då kom gråten.
–   ”Jag vet inte varför jag gråter” och vart nästan lite arg på mig själv.

Där gick jag mitt bland massa folk och bölar.
Det är inte jag men jag orkade väl inte mer just då.

Efter att ha pratat med mamma så ringde jag tillbaka till vårdcentralen och frågade varför de hade skickat mig 8 mil åt skogen för en remiss som inte gällde.

–   ”Men de kunde väl ordna ilägg till dig mot en summa pengar?”

Ja men med en remiss ska det bli gratis så det var enbart en jävla undanflykt ifrån dem.
Pratade med dem flera gånger under dagen och jag ska äta mina Naproxen och se om det blir bättre.
Blir det sämre ska jag komma in sa de och har det inte blivit bättre i mitten av nästa vecka så ska jag återkomma för att röntga mina fötter.
Mamma och jag funderar på att åka till akuten på söndag om det ej är bättre.

I helgen blir det vila och om fötterna inte är bra nästa vecka så vet jag inte vad jag ska göra.
Om jag får jobbet som personlig assistent så kommer jag börja min inskolning då plus mitt andra arbete plus extra arbete från samma jobb.

Vet inte hur jag ska pussla ihop det men nu vill jag inte tänka mer på det.

Tack för att ni lyssnar!

Det gör ont

När man inte tänker på det och gör sig sysselsatt så går det bra.

Sen loggade man in på facebook och vart påmind om nästa tisdag, en speciell dag.
Är så rädd att världen kommer rasa samman när jag kommer tilbaka till verkligheten.

Men vad ska man göra?
Allt kan man inte styra över och ibland har man inget att säga till om.
Vad gör man då?