Veckans fråga


Veckans fråga


Veckans fråga

Otrohet

Jag har varit med om otrohet och jag har varit det också, i mina yngre dagar.

Han som var otrogen emot mig (vi var förlovade) knäckte mig totalt, det tog många år innan jag kunde komma över det, bygga upp min självkänsla och självförtroende igen.
Jag trodde att jag var värd detta pga att den personen jag kunde bokstavligt dö för behandlade mig på detta sättet och då skönk mitt självvärde till botten.

Min tanke kring det hela är detta;
Har man en gång gått över den gränsen så är det mycket lättar att kliva över den igen.

Med det sagt så tror jag att man kan ändra sig som människa om man jobbar med/på sig själv.
Struntar man i att reflektera över varför man gjorde det, vad hade man kunnat göra annorlunda och tänka på hur detta inte ska ske igen så lär mönstret fortsätta då vi människor är bundna vid vanor.
Jag har rannsakat mig själv om varför jag har varit det och kommit fram till att det var ett desperata försöka att ta mig ur förhållandet, att ha en ”anledning”, en sjukt dålig sådan om jag får säga det själv.
Idag finns det inte på kartan att göra så emot en person som jag älskar eller en gång har älskar (om kärleken har dött ut i förhållandet).
De förtjänar bättre.

I mina senaste förhållanden så har jag haft ”chansen” till det men sagt nej, även om det har lockat och även om förhållandet inte har varit bra.
Anledningen har varit att de jag har varit ihop med är inte värda det (att bedra dem) och jag vill inte sänka mig till den nivån igen.
Jag har då tagit bort kontakter i mitt kontaktnät som kan vara en ”lockelse” eller som jag enbart har kontakt med i ”sexuellt syfte” eller hur man kan uttrycka sig.
Om de ändå hör av sig så gör jag klart för dem att jag inte är intresserad.

Jag har som regel nu för tiden att; om jag kan göra det inför min partner så är det okej och om jag inte kan gör det så är det inte okej.

Tex:

* Kan jag pussa denna kompis på kinden inför min partner?
Om svaret är ja, då är det okej.
* Kan jag sexchatta med denna kille inför min partner ögon?
Om svaret är nej, då ska jag inte göra det heller.

Sen har alla olika gränser för vad som är otrohet:

* Är det okej att pussa en kompis på kinden/munnen?
* Sexchatta?
* Sova över hos en kompis av motsatt kön ( om man är hetero)
osv.

Hur ofta pratar man om detta i ett förhållande?
Antar man bara att det jag tycker är okej/inte okej tycker min partner också?

Jag tror att olika svek/otroheter kan förlåtas/inte förlåtas, det beror på sveket.

Ja det var lite tankar kring otrohet.
Om ni har några åsikter, skriv gärna så kan vi diskutera.

Veckans produkt

13283_1

När du både vill vara attraktiv, sända ut de rätta kärlekssignalerna och kunna unna dig lite extra av livets goda.
Då är Touché Princess Jewel precis vad du behöver.

Princess Jewel är det snygga, lyxiga halsbandet som på samma gång visar din sexstatus och har en inbyggd vibrator.
Smycket finns i två varianter, den ena med mindre och den andra med större kula.
Den mindre kulan innehåller en vibrator, den större innehåller både en vibrator och en behållare för glidmedel.

Med hjälp av de medföljande silikonringarna kan du underlätta kontaktskapandet genom att ge omvärlden en hint om hur sugen du är på ett erotiskt äventyr.
De är färgade enligt ett kodsystem som de flesta du möter genast fattar.

• Rött visar att du är mottaglig för en sexuell invit av tillfällig eller kanske djupare natur.
• Vitt är ett tecken på att du visserligen har en älskare eller älskarinna, men att du ändå inte är främmande för förslag.
• Med en svart ring signalerar du att du lever i ett förhållande som du är nöjd med, men att du är öppen för umgänge i form av ett intressant samtal.

Pris: 199:- (Ord.pris: 349:-)

Köp den här

13283_2.jpg_280x373

Livrädd

Kärlek är inte enkelt.

Det kan vara helt jävla underbart men samtidigt fruktansvärt och bryta ner en människa.
Även om det har gått så många år så är jag fortfarande livrädd att bli kär.
Sådär kär så att man får fjärilar i magen, man kan inte sluta le när man tänker på personen och man vill bara vara med den personen hela tiden.
Så som man var när man var tonåring.

Har tänkt en hel del på detta och blir galen på mig själv då och då, eftersom min hjärna går på högvarv och inte kan slappna av.
Något jag måste jobba på, att bara vara i nuet, njuta av det som är här och nu och inte tänka så jävla mycket.

Senast jag var så där kär var när jag var 20 år ungefär.
Jag vaknade av att han ringde på morgonen och bara ville prata på frukostrasten, sms hela dagarna, kunde inte sluta le och bara var så där kär.
Var inte redo för ett förhållande då eftersom jag nyligen hade brutit upp med killen jag var förlovad med.
Det struntade mina känslor i.

Jag var min värsta fiende, saboterade för mig själv och allt gick åt helvete.
Omedvetet eller medvetet, nu i efterhand när jag tänker tillbaka på det så var det nog för att jag var så rädd för att trilla dit så ofantligt mycket för en person igen.
Att falla så hårt att man gör vad som helst för en person och om det skulle komma till det även för den personen.
Att den personen sen bedrar en och inte värdesätter en på samma sätt slet mitt hjärta itu, sänkte min självkänsla och självförtroende till botten.

Vet att man inte kan vinna om man inte satsar men när insatserna är så höga så blir man feg och rädd, jag blir det iaf.

Vet inte vart jag vill komma men kände att detta måste ut och funderade länga om det skulle publiceras här eller enbart på ett papper här hemma.
Vet att hela världen kan se detta nu men samtidigt så är ni som en liten familj, alla ni trogna läsare.
Ni betyder mycket för mig och ger mig så mycket och vill ge er en liten bit av mig själv.
Är väl ett av de mest ärliga inläggen på ett bra tag kanske…

Låter kanske deprimerande eller negativt allt detta, men jag hoppas och tror att jag en dag kan släppa in någon så när inpå igen.
Jag vill det, för det är det mest underbara som finns.
Samtidigt ska allt klaffa; att båda är på samma plats här i livet, att man är redo för ett förhållande och att båda vågar satsa.

Ja kärlek är inte lätt…

Nätdejta – kukbilder

Nu har jag varit singel i 2 månader ca.

Jag har inte känt behovet av ett hitta någon ny snabbt eller ligga med första bästa.
Har gjort en del insikter om mig själv under denna tiden också.

Var ett bra tag sedan jag var singel.
Detta förhållandet höll i 2,5 år ca, var inte singel länge och det innan höll ca 2 år, förhållandet innan det höll i 1 år ca osv.
Jag har inte varit singel en längre period sedan jag var mellan 19-24 typ.
Har alltid hittat en ny partner relativt snabbt eller haft en reboundguy att åka till.
Så har det inte varit nu, och det har känts både skrämmande och skönt på samma sätt.
Måste lära mig att vara lite själv nu tror jag.

Insett att jag har vuxit som människa, blivit äldre och mognare, tror jag.
Att jag är väldigt kräsen och att jag inte vill ligga med vem som helst eller hur som helst.
Har haft flera tillfällen där det har funnits en chans/tillfälle att ligga/ha sex men har antingen inte varit intresserad, varit intresserad men personen har varit för full vilket blir rätt osexigt eller så har jag känt att det inte känns 100% rätt.

Har reggat mig på en ”dejtningsajt”/socialt media för att kolla runt och se vad som finns där ute.
Som vi har pratat om tidigare så får man en hel del meddelanden som tjej på dessa sidor och jag började svara på alla men orkar inte uppriktigt sagt längre utan klickar ”inte intresserad” för att inte slösa med deras eller min tid.

Det som har slagit mig är att det är många som letar sex, vilket är förståeligt men blir rätt tröttsamt när man själv inte gör det.
Visst, man kanske träffar någon man vill ha sex med framöver men jag går inte direkt igång på:

  ”Tja snygging, gillar du sex?”
–   ”Vill du se min kuk? Vad tycker du om den? Gillar du stora kukar? osv”

som kommer upp efter enbart 1-4 meddelanden med personen.

Har inte ens skrivit med att jag driver en sex och samlevnadsblogg eller studerar sex och samlevnad just för att slippa alla dessa meddelanden.

Jag har insett att jag vill lära känna personen först, få lite intresse, se om kemin stämmer, få lite tillit, känna att personen respekterar mig osv.
Kanske lite tråkigt och torrt, som en del har poängterat men va fan, det är mitt liv, min kropp och mitt val.
Dömer absolut inte andra som skriver:

–   ”Vad snygg du var, vill du ses och se vart det leder till? Kanske lite sexiga saker?”
och sen träffas och ha sex.

Funkar det för dem så är det ju toppen 😀 men det funkar tydligen inte längre på mig.

När jag var i 20 års ålder, dålig självkänsla och sökte så otroligt mycket bekräftelse så hade det funkat på mig men jag har mer självrespekt och självkänsla idag och vet vad jag vill ha.

Iaf man märker rätt snabbt vilka som faktiskt vill prata lite och vilka som vill snacka sex.
Redan fått 3 foton på en kuk ifrån en kille utan att ens nämnt att jag vill ha en sådan bild.
Bad att få en bild med hans ansikte och fick en kukbild rakt i ansiktet och det räckte inte, utan ytterligare 2 till kom under 24 timmar.
Fick till slut skriva att nu har jag 3 st och det räcker så.

–   ”Gillar du den?”

Vad ska man skriva till det?

–   ”Åh ja jag älskar den, har inte sett en sådan majestätisk kuk någonsin”
–   ”Jävlar vad stor den är, snälla bottna i mig, för det är så skönt att få en 24 cm rakt in i botten av fittan”.
(aj aj aj btw)

Hmm nej skulle inte tro det.
Det verkar som att allt dessa killar har att erbjuda är deras underbar, härligt stora kukar.
Känns rätt tragiskt att de inte kan erbjuda mer.
Tex charm, karisma, respektfullhet m.m.
Har absolut inget emot kukar men det är inte det som är mest intressant med en kille.
Även fast du har 19 cm kuk så säger det inget om hur du är i sängen.

Jag tar hellre en normalstor kuk än en för lång för det gör enbart ont när den slår i botten tex.

Ja jag vet att kuken är en viktig del i eran manlighet som killar/män men snälla, ni är så mycket mer än en en kuk med ett hårt stånd.
Det är inte direkt den man får kemi med, den man känner sig charmad av eller den man blir kär i.

Så ja, jag är rätt trött på kukbilder som ni kanske märker.
Jag tar hellre ett foto på en kille i bar överkropp och snickarbyxor eller en välklädd man som ser stilig ut, det får jag ut mer av.

Troligen kommer jag inte hitta något vettigt via internetdejtning, så vi får se hur länge jag orkar vara reggad på den där sajten.

Tävling – Lelo Luna

lunaTävla om Lelo Luna i samarbete med Sinful

Det ni tävlar om är Lelos knipkulor Luna med 2 olika tyngder i kulorna, 28 g & 37 g.
Lelo är känd för sin snygga design och höga kvalitet.

Knipkulor har man för att träna upp bottenbäckenmuskulaturen för att motverka inkontinens, förstärka muskulaturen vilket kan leda till starkare orgasmer och skönare sex för er båda.
Rekommenderat är att träna 15 minuter per dag, speciellt viktigt efter en förlossning.

För att delta måste ni svara på dessa 2 frågor:

1. Hur mycket kostar frakten ifrån Sinful?
2. Vad är viktigast för dig i ett förhållande?

Tävlingen pågår till den 21 november.

Glöm inte att fylla i era riktiga e-poster så att jag kan kontakta er om ni vinner.

Ett stort tack till Sinful!

lelo-luna-02

Otrohet

Fick ett tips av en läsare (Addy) i dec om att skriva om otrohet.

Har inte haft någon inspiration till att skriva mer djupgående inlägg det senaste.
Det beror nog på att jag har mycket runt mig nu med 3 jobb, tankar om att starta eget, säljer massa saker via internte m.m.

Iaf jag hade tänkte ta upp otrohet.

Jag är ingen expert på ämnet men jag har varit otrogen och en partner till mig har varit otrogen (som jag vet om), så jag har sett båda sidorna.

När jag blev bedragen så hade vi två olika uppfattningar om det.
Vi hade ett upphåll och enligt honom var det ett snällare sätt att göra slut på.
För mig är ett uppehåll att man är ifrån varandra och funderar på hur man ska göra med förhållandet och alltså inte är singel och kan ”ligga runt”.
Han ansåg inte att det var otrohet och jag ansåg att det var det.

Iaf när jag fick reda på detta av en gemensam vän på en fest så slog det slint i huvudet på mig.
Jag såg svart och minns inte speciellt mycket.

–   ”Han har knullat en brud 3-4 gånger” sa våran gemensamma kompis ungefär.

Jag sprang ut lägenheten, och min kille eller vad man nu ska kalla det följde efter när han fick höra att jag hade fått reda på detta.
Det är enda gången jag har skällt ut en person och minns inte ens allt.
Vet bara att jag skällde och att hela min värld raserade.

Denna personen hade jag gett mitt allt till.
Jag skulle ha kunnat gifta mig med honom (vi var förlovde), skaffat barn osv.
Vi hade till och med bestämt vad våran son skulle heta om vi fick en son.

Att den personen som jag värdesatte mest i hela världen kunde göra en sådan här sak emot mig fanns inte i min värld.
Jag skulle ha kunnat dött för denna personen och så gör han så här.

Detta ledde till väldigt dåligt självkänsla har jag kommit fram till i efterhand.
Om den personen som jag älskar mest tycker att jag inte är värd mer än så här, så är det nog så.
Detta ledde till att jag låg runt en hel del, ville bli älskad men jag var bara ett ligg.

Säger inte att otroheten var den enda komponenten i detta men det var den utlösande faktorn.
Fanns massa andra komponenter så som jobbiga familjesituationer, press och stress i skolan, mådde dåligt psykiskt och mycket annat.

Det tog mig lite mer än 6 år att få upp min självkänsla igen.
Hade inte världens bästa självkänsla innan men inte jättedålig heller.
Min självkänsla har jag jobbat på med en kurator och med en vän som har coachat mig lite.

Jag ”förlät” honom på några dagar och jag låtsades att allt var som förr, men det var inte som förr.
Vi gjorde slut någon månad senare och sen vart tillsammans igen.
Till slut så gick det inte längre så jag fick göra slut.

Jag älskade honom men jag var inte kär längre och kunde inte släppa detta sveket.
Jag ville så gärna komma över det men just då gick det inte.
Så var det för mig.

En del klarar av att förlåta sin partner och ibland kan det stärka en relation.
Skulle gärna vilja höra en sådan historia.

Man är otrogen av en anledning och det kan vara:
* Att man inte är nöjd med sexlivet
* Förhållandet har tappat gnistan
* Dålig självkänsla och vill få bekräftelse av någon annan
* Tar varandra för givet
* Kärleken finns inte kvar och man är otrogen som en enkel utväg från förhållandet
* Tillfället ges och man tänker sig inte för, tex på fyllan
* Otrogen som en hämd
osv.

Jag har ett tips till er:

Om tanken dyker upp på, ställer er frågan:

–   ”Är ETT ligg/kyss/hångel värt att förstöra ditt förhållandet?”

Är svaret nej, var inte otrogen.
Är svaret ja, då borde du fundera på om du ska vara kvar i det förhållandet.

Sen tror jag att otrohet kan såra olika djupt hos personer.
Det beror på hur man mår rent allmänt, hur bra självkänsla man har, hur kär man är i sin partner osv.
Att bli sviken är aldrig roligt men det kan lämna olika djupa spår.

Sen har jag varit på andra sidan och varit otrogen.

Första gången var det för att jag ville ut från förhållandet och vågade inte/tog inte tag i det, dock berättade jag aldrig det för honom, få personer som vet om detta.
Den andra gången var som hämnd, för att ge igen, det hjälpte inte direkt…

Jag berättade de aldrig för någon av dem och om det är rätt eller fel vet inte jag.
Det är också en fråga:

–   ”Ska man berätta att man har varit otrogen?”

På ett sätt ja, för man vill inte vara den enda som inte vet om det, om flera personer vet om det.
Om den otrogna parten har berättat för vänner osv.
På ett sätt nej, för det sårar nog mer än vad det hjälper.
Det är en svår fråga måste jag säga.

Kommentera gärna med era åsikt och erfarenheter.